Det finns nog ingenting som jag hatar mer än att vara förkyld. Det är så fantastiskt jobbigt. Jag blir hellre riktigt sjuk i ett par dagar än går med en förkylning som man vet kommer stanna i minst tre veckor. För nu har jag varit riktigt förkyld (snuvig, hostig, huvudvärk och extremt trött) i en vecka och än så länge går det åt det sämre hållet. Tur att jag hann köpa på mig en gäng böcker innan det blev sämre. Just nu är Mia Skäringers - Dyngkåt och hur helig som helst min räddning. Har sen igår eftermiddag redan tagit mig igenom halva boken. Hon är så fruktansvärt skön. Mannen min hatar henne, tål henne inte medan jag älskar henne, tycker att hon är helt fantastisk.
Jag kom aldrig utanför dörren igår. För att vara helt ärlig, jag kom aldrig ur pyjamasen igår och än så länge ser det ut att kunna bli samma sak idag. Däremot så började jag frysa rätt ordentligt (någon jävla idiot som skulle borra bergvärme borrad rätt igenom vår fjärrvärmeledning så halva Hägersten var utan värme större delen av eftermiddagen/kvällen igår. Kul!) så jag tog fram dammsugaren och golvmoppen och körde av lägenheten sen dog jag i soffan en stund till av total utmattning. Men det kändes bra att ha gjort lite nytta i alla fall när karln min kom hem från jobbet.
Nu kom solen och tittade in genom fönstret och lite snö har det tydligen kommit under natten. Det är himmelskt vackert där ute. Skulle väldigt gärna vilja gå ut en sväng men kanske vore väldigt dumt. Aja, vi får se. Först ska jag i vilket fall dricka upp mitt kaffe och läsa lite mer bok. Sen kanske, kanske sen..
Love S.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar